Lattjolajban

Är så trött på att må dåligt, trött på att bita ihop, på att skärpa mig och köra på, trött på att vara ledsen, att minsta detalj som dyker upp från ingenstans får mig att gråta. Vill inte lägga all min energi på att bara må. Att försöka vagga in mig själv i någon slags falsk måbra känsla. Att umgås med folk, göra saker, jobba och allt ska vara så himla glatt och lattjolajban. Missförstå mig rätt, klart jag vill umgås med folk och att det ska vara glatt, men jag vill kunna känna och göra det helhjärtat. Även om det finns ljusglimtar så kommer de så sällan, och de som är riktigt äkta och verkligen på riktigt är så få.